Nästa Bondbrud...?

I tisdags så hade jag min sista föreläsning, nånsin. Lite märkligt men samtidigt så skönt. Och jag måste erkänna att jag är ganska stolt över mig själv också som faktiskt har klarat mig igenom det hela. Så nu då jag anser mig ha ganska mycket fritid så hinner jag ju med så mycket annat. I onsdags hoppade jag på bussen till Lund igen (börjar kunna det nu...) för att hinna med diverse saker som fanns på agendan. Torsdagen var en riktig sommardag som spenderades dagtid med Lillebror, Therese, Ellinor och Annika. Tror att det vi gjorde utgick mest från att äta ett eller annat, men så roligt det var att träffa de igen. Allra helst Annika och Ellinor som det var ett tag sen, vilket vilket vi också var snabba att konstatera. Kvällen tillbringades "hemma" där det grillades. Lyckades hastigt och lustigt få med oss Daniel och Therese även på detta.
Fredagen däremot var en dag med diverse inslag. Började med att göra absolut itnå, men sen drog det igång. Sprang de längsta och eländigaste 11 kilometrarna nånsin. Eskil får säga vad han vill, men det gick skitdåligt. Efter detta laddade vi om, snidade om och tog fram mitt mest representativa jag. Anhörigdag på P7 minsann, inte varje dag man gör sånt. Började på skjutbanan där jag sköt pistol (som jag var riktigt bra på minsann) och AK5a (som jag var lite för svag för, jävla spagettiarmar, men kul att prova på trots trötta armar) Sedan var det middag och diverse snack fram till småtimmarna. Hem och sova för att upp med tuppen idag och åka norrut till Jönköping igen. För här väntar det schlagerfest ikväll, med glitter och glamourtema minsann. Och det kan man ju inte för allt i världen missa...

Caroline - 176 centimeter kort...

Dagen då verkligheten smög sig fram...

Den här veckan kan man säga att verkligheten kommit ikapp mig, jag har insett att jag snart tar min examen. Vilket oundvikligen leder till att jag inte har nåt planerat för resten av livet (tack och lov). Men jag kanske borde börja ta mig en funderare så att jag har nåt att pyssla med åtminstone i höst. Jobba timmar på Scandic är ju ett alternativ men inget man blir rik på, och fram för allt inget som det behövs tre års högskoleutbildning för att klara av.
Det sägs att erkänna att man har problem är ett steg i rätt riktning, och det är väl ungefär där jag är nu. Så nästa steg är kanske att arbeta fram en plan för hur jag ska gå till väga. Och om det finns någon som vill skriva mitt personliga brev så är ni varmt välkomna med bidrag. Jag vill dock inte ha nåt tjafs om många bollar i luften, tycker om att arbeta med människor och så vidare...

Valborg...

Så har ännu ett Valborgsfirande lagts till handlingarna, och som vanligt var det ingen tvekan om att det skulle bli succé. Måste vara det oslagbara sällskapet som gör det hela... På de dagar som spenderades i Uppsala hanns det med en hel del med en hel del gammalt kärt folk. Checkade in på Holiday Roosen Inn på måndagen, ryktet om dess full service nådde fler så det var minst sagt fullbelagt där, vilket gjorde upplevelsen ännu trevligare. Tisdagen spenderades vid Fyrisåns kant, årets bondbränna kan ju jag stå för. Grillfest hos Julia och Tommy var på scehamt för kvällen, alltid lika roligt att träffa dom. En del galenskaper på dansgolvet på Norrlands nation hanns också med, allt detta innan Valborg ens startat. Men som den startade, med ett pop, då champangekorken flög i luften 8.30. Så i en kombination av vanlig frukost och champagne var vi igång. En kanon dag i ett lagom tempo, sista timmarna samlade vi vuxenpoäng med att dricka kaffe och sitta inne å surra istället för att sträva på i regnet. Tidigare under dagen hade det hunnits med champagnegalopp och en massa mysigt folk som samlades på en filt i parken. Sista dagen i Uppsala samlade vi ihop alla för mat nere vid Fyrisån, ett stort härligt gäng som ses alldeles för sällan. Men nu blickar vi framåt, mot sommaren och alla tokigheter som ska göras då...