Sammanfattning...

... av en intensiv och rolig tid hemma i Östersund (som blev fem dagar längre än beräknad pga en inflammation i ryggen = sjukskrivning...) Fick en smärre chock då vi klev av tåget tidigt onsdagmorgon, de tropiska nätterna som upplevdes i Jönköping kändes väldigt avlägsna i den sjugradiga morgonen, men det blev bättre även om ryggen gjort sig påmind under jämna mellanrum.
Men det skulle då inte få hindra mig från att ha en festlig yra tillsammans med alla som hittat fram ur sina gömmor, och det gjorde det inte heller. 9 dagars stråk, inklusiva tre dagars "riktig yra", jag var med på sju av dom. Kvällarna blandades med gamla och nya bekantskaper, en och annan öl har slunkit ner under veckan som gått och jag har vidgat min musikkunskap ett snäpp till.
Under de vanliga stråkkvällarna var det samma människor, samma tält och samma oh ah marmelad som gällde, varför ändra på ett vinnande koncept? Under yrandagarna var det ett mer varierat innehåll. Det var kalas med vänner och med bröder, musik av olika slag. Det bästa var helt klart Thåström och Dropkick Murphys medan den stora besvikelsen heter Cardigans, tyvärr. Presidentens tal var ett av det bättre men hans entré med flygplan kändes sådär, men det glömmer man då alla tusentals patriotiska jämtar skriker ut Jämtlandssången sent på lördagnatten.
Men det är inte allt jag har hunnit med, det fanns ju aktiviteter dagtid att hinna med också. En trött tur till pappa med god mat och ett besök till farmor infann sig på en söndag, medan de flesta andra dagar bestod av bad på diverse ställen. Höjdpunkten är som alla andra gånger Forsaleden (strax utanför Brunflo?) det är helt klart värt den långa promenaden, inte alla ställen som kan skryta med naturliga bubbelpooler och vattenfall att krypa in under. En kort tur på motorcykel med lillebror hanns också med innan allt det roliga var slut och teamet var tvunget att upplösas ännu en gång.
Nu tillbaka i Jönköping å jobb, med ett besök från lillebror runt hörnet...